.

Har precis haft min stora kärlek här.
Det var helt underbart att få se honom!
Har snackat nu och nu vet jag att det inte blir vi.
Inte nu i allafall..man kan ju inte säga vad som kommer att ske i framtiden.

Konstigt nog så var jag glad hela tiden när han var här, även när ja vinkade hejdå i dörren.
Det känns som jag har fryst in mina känslor i frysen.
Jag borde gråta, jag borde skrika och typ tro att jag ska dö av smärtan,
men nej.
Jag känner mig totalt ogiltig och oberörd.
Är glad som vanligt!!!
Vi är ju i alla fall vänner!
Och jag tror verkligen att vi kommer ses igen!

Men de kommer la en dag då känsloran tinar och allt kommer över en...men de får man ta då!!

Nu ska jag åka till Petter!!!

kraaam