.

Igår började jag bli tät i mina luftrör men mina försökt till överdosering av astmamedicinen gav inget resultat mer än än darrigare händer. Hostade och var tät och kände stundsvis att de är inte helt okej att vara så tät men efter jobbet åkte jag hem, gick ut med akhela...sen drog jag täcket över huvudet i hopp om att det skulle vara borta när jag vaknade i morse.

Jag är inte känd för att åka till läkaren i första taget, men vet att jag sist gång ( i våras) gick med ett rejält astmaanfall i tre dagar och lät det gå så långt tills jag en morgon fick VÄLDIGT begränsat med luft då jag åkte in till axess akuten och behövde inte ens ta en kölapp innan jag satt inne i ett rum med medicin som jag skulle andas in. Jag brukar tänka att "det går nog över, det är inte så farligt", men den gången var jag dum som inte åkte in tidigare. Eftersom jag gått med det då i tre dagar fick jag åka in 2 ggr på en och samm dag till axess akuten å få två omgångar med massa medicin innan de släppte i luftrören.

När jag vaknade i morse kände jag mig inte okej, men gick ut med Akhela och sen for jag till jobbet.
Varje gång jag skulle prata fick jag typ hostattacker och de rosslade i mina luftrör. För att dämpa hostan drack jag 5 stora koppar med tee och de smakade gott men hjälpte inte...

Ringde sjukvårdsupplysningen för ja tänkte att de säker kunde ge mig något vettigt råd om de va nödvändigt att åka in till akuten eller inte...men när jag ringde var de 17 minuters väntetid och jag hade inte ORK att vänta.

Så jag for istället till apoteket och snackade lite med dom där... dom ansåg att jag borde åka in...men envis som jag är sa jag att jag ville ha nåt så ja inte hostade...
For tillbaka till jobbet och efter att ha överlagt lite med mina kollegor så blev det i alla fall så att jag lämnade jobbet och for in till axess akuten.

När jag kom innanför dörrarna gick jag förbi nummerlapps maskinen och knallade fram till en dam som stod i entren för att vägleda de som kommer in om var eller hur de ska göra... jag fick även denna gång följa med in DIREKT! Effektivt må jag säga!
Sura blickar får man när man går före alla andra som suttit och väntat och väntat, men jag kan ju inte hjälpa att hjärtfel samt andningssvårigheter har företräde.

Satt och väntade på läkaren i ca 15 min å under den tiden började jag svettas nåt så grymt.
Jag har aldrig gillat doktorer och sjukhus ... ja va så jävla nervös.
Känner mig som en rädd 4-åring och hade gärna sett att mamma eller pappa hade varit med och hållit i handen...men är man 26 år måste man ju försöka lära sig att övervinna detta beteende men de är fan lättare sagt än gjort må jag säga! Det bara är nåt som händer inom mig när jag är i sånna miljöer!

När Läkaren väl kom in hälsade vi och jag satt där och darrade med bena som jag iof alltid gör...
han frågade om jag hade bråttom... nä sa jag...

sen sa han.. "Du gillar inte doktorer och sjukhus..." Hur vet du de sa jag då...de vet jag sa han och log.
Vet att jag erkände det för läkaren jag träffade sist gång där...men inte skriver dom väl in sånt i min journal?! aja saksamma.

Han lyssnade på mig och sen kollade han i halsen och sa:
Lilla flicka... ja förstår att du har jobbigt att andas...du är tjock i halsen och det är inte konstigt att astmamedicinen inte fungerar, de är en infektion som satt sig i luftrören.
Du ska få medicin utskriven  direkt med antibiotika...

Frågade om jag var tvungen att stanna hemma från jobbet å så men de sa han att jag inte behövde om jag kände mig bra trots omständigheterna.

Sen fick jag beröm för att jag åkt dit och inte väntat lika länge som förra gången... samt för att jag fortfarande höll mig lugn och inte hade panik över att de lät som de gjorde när jag andades.

Så mitt "möte" med läkaren tog max 10 min sen fick jag gå!

Åkte till apoteket och hämtade ut 1000ml hostmedicnin samt tabletter med antibiotika.
Och det märktes snabbt att medicinen öppnade upp luftvägarna så jag mår redan mycket bättre så i morgon blir de jobb igen :-)

Mamma: Få ingen panik..jag ringer från jobbet i morgon! jag mår bra!! Love you!