.

Idag har jag haft ännu en bra dag!
Är stolt över mig själv som face'at de problem som uppstått idag med de personer som det berör.
Ogillar starkt när folk/man yttra sig om saker och ting utan att säga det till den/de berör. Via argumenation vann ja överlägset i båda fallen. Sedan fick jag även reda på ett provresultat som jag lämnat som visade att allt var kanon! Alltid spänt när man gör tester, men som sagt, allt var helt okej, vilket jag även anade!

Idag hade vi våran vårfest på förskolan och det var en mycket lyckad eftermiddag/kväll!
Barnen sjung låtarna jättebra och jag kände mig så stolt över deras prestation! Först sjung de lite traditonella sånger och därefter sjung det ett popperi som jag gjort... Med låtar som barnen sjungt mycket på eller som de blivit skadade av, på förskolan. Låtarna i popperiet var: So what (Pink), Sofia dansar gogo, We will rock you, Manboy, Jag vill vara din Margareta och En kväll i Juni. Det verkade i vara uppskattat av föräldrarna som stolta stod och tittade och lyssnade på sina älskad barn!

Eftersom vi har femåringar som lämnar oss nu samt barn som flyttar till en annan avdelning fick vi presenter av föräldrarna. Vi på min avdelning fick ett jättevackert armband var från Troldekugler . Jag blev rörd och en känslovåg föll över mig när jag läste det tillhörande kortet. Bakom mina mörka solglasögon var det ingen som såg... men det kändes så jobbigt inombords att ta "farväl" av den del av barnen som inte blir kvar till hösten. Man knyter så starka band sins emellan både med barnen och föräldrarna. Man spenderar ändå mer tid med barnen än vad man gör med sina andra nära och kära.

Här är en bild på mitt armband...vi fick olika färger på stenarna på armanden Jag, Ullis och Caroline. Frida fick en jättefin berlock!



Blev jätteglad över armbandet, det var verkligen färger som passade min mörka hy!

Fick även av en annan familj en blomma till avdelningen samt en flarre Pink Lemonade



Ska bli spännande å smaka, å kanske gö en drink med det!
När jag kom hem var jag inte helt slut, som jag trodde jag skulle vara...  den sköna junikvällen fick mig att vilja ta mig en öl på en uteservering trots att de är tisdag. Jag å Mr P drog in till stan en snabbis till Bee kök och bar, tog ett glas rött å en öl. Sen blev de  BK å därefter blev det hemfärd. Syftet var ju inte att festa utan mer att få sitta ute i det härliga vädret å tjöta skit över ett glas eller två! Nöjd med dagen har jag nu krupit ner i min stora säng som känns något tom. Det är nästan lite ensamt att ligga här själv utan hund, men Akhela har änna vant sig att sovrummet är hundfritt. Har faktiskt tankar på att gå å lägga mig i soffan och somna med henne i min famn. Känner ingen hund som  är gosig som just HON. Helst av allt vill hon somna kind mot kind med ena tassen över en.
Kommer nog bli att jag går ut och sover med henne i vardagsrummet faktiskt!

I morgon börjar jag inte förrän klockan 9 vilket ska bli skönt.
Längtar tills helgen då de åter igen kommer finnas tid att hinna göra klart här hemma å göra sig redo inför pappas besök då vi ska riva ut mina garderober i sovrummet och göra om hela skiten. Jag måste ju få plats med mina kläder! Får krupp av alla klädhögar som bildas pga att kläderna inte får plats i garderoberna!


Nä gott folk, jag somnar ikväll med ett hjärta som är fyllt med tacksamhet och kärlek.
Aldrig har jag fått så mycket kärlek i min vardag som när jag började arbeta på mitt dagis! Barn är inte bara skrikiga och luktar bajs...de ger så mycket varje dag till en, som ingen annan kan ge. Det är en viss kärlek man har till barn som inte går att jämföra med annan kärlek som man delar med familj eller partner. 

Jag älskar mitt yrke och hoppas så innerligt att de barn som lämnar oss, har fina starka minnen av tiden från vår avdelning hela livet ut!



                                                            
Älskar Er alla underbara ungar!!!! 
 Massa kärlek till Er och till Era underbara föräldrar !